
Atomic Swing-the brain child of Niklas Frisk
När Atomic Swing slog igenom i början av 1990-talet gick de mot strömmen från det som var populärt just då. Grungen hade gjort gitarrmusiken tyngre och många band hade ett mörkare och mer allvarligt uttryck. Atomic Swing kom i stället med Hammondorgel, melodiska gitarrer och stora refränger. De hade ett tydligt intresse för äldre pop och rock, men musiken kändes ändå inte gammaldags. Tvärtom fick de snabbt en stor publik.
Bandet bildades 1992 av sångaren, gitarristen och låtskrivaren Niclas Frisk, efter hans tid i Perssons Pack. Med keyboardisten Micke Lohse, trummisen Henrik Berglund och basisten Petter Dahlström hittade han fram till ett eget sound.
Niclas Frisk började som många andra gitarrister: hemma i Mora, där han nötte in de första ackorden och riffen. På gymnasiet kom han i kontakt med den basisten Petter, och de började snart spela tillsammans. Några demoinspelningar senare fanns embryot till ett nytt band där.
Men innan det hann bli allvar av planerna dök Per Persson upp. Frisk hade träffat honom under sin tid på Elektra och fick snart chansen att börja spela med Perssons Pack. Det blev mer än ett kort sidoprojekt. Packet gick bra och Frisk blev kvar i ett par år, medan planerna på det egna bandet fick ligga på is.
När han till slut återvände till projektet tillsammans med Petter började laguppställningen falla på plats. En orgelspelande kille som tillbringade dagarna med att öva fick frågan om han ville vara med. Trummisen Henke hittades på ett betydligt mer slumpartat sätt. Efter att ha plöjt igenom ett tjugotal kandidater sprang Frisk på den spinkige trummisen på Mariatorgets station. Henke fick komma ner och provspela. Två takter räckte.
Det var ungefär så Atomic Swing började ta form: genom en blandning av gamla kontakter, tillfälligheter och ren envishet. När Micke senare beskrev gruppen som "ung och fräsch" var det inte bara en klyscha. De hade knappt spelat tillsammans i ett år, men sättningen var på plats och Atomic Swing var redo att börja hitta sitt eget sound.
Atomic Swing hämtade mycket från 1960-talets psykedeliska pop, 1970-talets rock och brittisk pop, men blandade det med Frisk starka känsla för melodier och låtskrivande. Resultatet blev musik som var lätt att ta till sig, men som samtidigt hade mer att upptäcka än vad de stora refrängerna först gav sken av.
Niklas Frisk har jobbat väldigt mycket som producent och låtskrivare och bland annat skrivit låtar åt Titiyo, Popsicle, A Camp med Nina Persson, Space Age Baby Jane samt större svenska radioartister som Carola, Peter Jöback och Jerry Williams. Han har spelat i bland andra Sweet Chariots med Andreas Mattson, A Camp, Perssons Pack, Tomas Andersson Wij, samt med James Iha (Smashing Pumpkins) i bandet Vanessa and the O's.
"Fyra spinkiga killar med byxorna halvvägs nere över baken som gjorde lagom ointelligent hushållsmusik. Och med refränger att dö för." -blaskoteket.se
Regler:
Max tre låtar per album.
Minst en låt per album.
Ordning=Väl vald, men som vanligt EJ rangordnad.
Spotify: https://open.spotify.com/playlist/2bo4fPeuIzqYagp8KOfdIH?si=03f9cb7361e34802
1. Låt: Walking My Devil
Skiva: Fluff
Årtal: 1997
Kommentar:
Bought and Sold, Walking My Devil (Kissinfluenserna lekar man inte bort!), My Last Humiliation, Revival Days, When My High Goes Down, Gone in the Smoke, Waiting on a Friend är bra låtar.
2. Låt: The Flasher
Skiva: The Broken Habanas
Årtal: 2006
Kommentar:
Efter nio år av ingenting släppte Atomic Swing plötsligt plattan The Broken Habanas i maj 2006. Albumet öppnar med den , med Atomic Swing-mått mätt, riviga The Flasher. Pilgrim fortsätter i samma bra-iga (ja, det är ett godkänt ord) stil, I-aah, I-aah, I-aah-ey till trots. Dream-On, den gamla hiten med Jerry Williams avhandlas sedan. Den gör inte bort sig på något sätt, men jag berörs inte nämnvärt. Venus Addiction är kanon. Lovin' out of Nothing, All up to you och Dreamers Battlefield är också kanon. I övrigt är det en ganska anonym platta.
3. Låt: Smile
Skiva: A Car Crash in the Blue
Årtal: 1993
Kommentar:
Titeln Smile blir nästan ironisk – uppmaningen att le står i kontrast till den mer tveksamma stämningen i texten. Niklas Frisk skrev låten om vackra människor som har det alldeles för lätt och får det de vill bara genom att le. Avundsjuka och bitterhet i textformat. Med andra ord skriven med en stor dos av cynism och ironi.
"Innan Atomic Swing blev bandet som startade Sverigevågen i Japan på 90-talet och innan Ace of Base erövrade världens topplistor, så var de konkurrenter om samma skivkontrakt. Båda bandens demokassetter hamnade nämligen samtidigt på danska skivbolaget Mega Records. Bolaget gillade båda banden, men hade bara råd att signa ett av dem. Atomic Swings Niclas Frisk berättar om hur den duellen avgjordes och ger sin teori om hur Ace of Base "The Sign" och Fjodor Dostojevskijs "Idioten" är besläktade." -svtplay.se
4. Låt: Bought and Sold
Skiva: Fluff
Årtal: 1997
Kommentar:
Kanonplatta. Det finns några riktiga rockers här som Gone in the Smoke och Walking my Devil. Bandet har av bandmedlemmarna närmast beskrivits som främlingar som spelar i samma band.
Varför ska man börja spela rocknroll?
"När jag var liten ville jag stå och skaka på huvudet i fräsiga kläder, precis som mina idoler." -Niklas Frisk
5. Låt: In the Dust
Skiva: A Car Crash in the Blue
Årtal: 1993
Kommentar:
Skivan öppnar med Panicburgh City, en drygt fem minuter lång låt som direkt visar var Atomic Swings står som band. En perfekt start på ett mycket bra album. Lovething, Too Late to Exit, The Weird Years of Gentle Chills, Carnival Stall, Mosquitos On Mars och From Venus to Everyday är alla bra låtar.
Stone Me Into the Groove är den givna superhiten. Jag ledsnar aldrig. ALDRIG! Fy bubblan så bra låt! Smile och In the Dust är nästan lika bra.
"Allt jag har gjort hittills har låtit sjuttiotal. Jag upptäckte (producenten) Bob Ezrin via »Destroyer« med Kiss. Hans bombastiska ljud kommer nog alltid att påverka mig. Jag har aldrig lyssnat på några produktioner av Phil Spector. Men jag har nog ändå ärvt hans ljud via Ezrin. Om det innebär att jag är fast i 1970-talet får jag väl leva med det. Det bjuder jag på." -Niklas Frisk
6. Låt: Suburban Wing
Skiva: Bossanova Swap Meet
Årtal: 1994
Kommentar:
Svårt att beskriva denna platta tycker jag. Den är klart sämre än debuten även om det finns ett gäng habila låtar.
"Där de på debuten var The Doors på kräftskiva i skojiga hattar och löspolisonger har de på uppföljaren blivit ett Electric Light Orchestra på skivmässa i Tennessee." -popviminns.com
7. Låt: Lovin' out of Nothing
Skiva: The Broken Habanas
Årtal: 2006
Kommentar:
Niklas Frisk influenser?
— Hendrix var en begåvad kille, och att efterlikna hans krumbukter fordrar att man själv har begåvning. Fast några skivor med den store gitarr-gurun har Niclas aldrig ägt.
— Jimi Hendrix, det är sånt man har hört på radio, så man vet ju hur han låter. Och lägger man på en Hendrix-liknande gitarr, då blir det bra från första början. Annars är våra influenser det som folk förnekar att de lyssnat på. Jag föddes i Mora -69, och eftersom Mora ligger tio år efter var det sent sextiotal och tidigt sjuttiotal som var populärt när jag växte upp.
8. Låt: Stone Me Into the Groove
Skiva: A Car Crash in the Blue
Årtal: 1993
Kommentar:
Stone Me Into the Groove släpptes som singel i september 1992, ett halvår innan albumet A Car Crash in the Blue kom ut. Låten blev såklart en megahit och var en av de mest spelade låtarna på radio under 1992 trots att låten bara hade funnits några månader. I brittiska NME fanns Atomic Swing med på listan över de 50 mest lovande banden inför 1993.
"Rocken är inte död, det är dess utövare som är döda. De som skulle ha sysslat med rock under femtiotalet är idag rebeller på annat vis. De är med i Greenpeace, eller också är de reklamare. Så nu har rocken blivit rumsren och börjat låta bra...När vi spelade in den här skivan gjorde vi precis som vi själva ville, förklarar han. Det är o-tight, det rycker och drar och det är ingen speciell hifi-kvalitet. En viss skivbolagsdirektör som fick höra "Stone Me" tyckte att melodin visserligen var bra, men att framförandet lät förjävligt. Han sa att det lät som en demokassett och att det behövde fräschas upp. Det var en verkligt fin komplimang." -Niklas Frisk
9. Låt: Bossanova Swap Meet
Skiva: Bossanova Swap Meet
Årtal: 1994
Kommentar:
Stuck on a Worn Out Rhyme, Like a John Needs a Yoko, Bossanova Swap Meet, Teenage Divina, Envy Moon, Moonage Revolution och Suburban Wing är bra låtar. Hoodood in Mamou låter som en blandning mellan Camel och Genesis.
Ronnie Spector gästar på So in Need For a Change.
10. Låt: Gone in the Smoke
Skiva: Fluff
Årtal: 1997
Kommentar:
Tredje plattan. Klart bättre än Bossanova Swap Meet och sämre än debuten. Massor av bra låtar. Varför heter de förresten Atomic Swing?
"Atomic Swing var det namn vi tyckte lät minst dåligt av alla namnförslag vi hade..." Niklas Frisk
11. Låt: So in Need For a Change
Skiva: Bossanova Swap Meet
Årtal: 1994
Kommentar:
Bossanova Swap Meet släpptes ungefär ett och ett halvt år efter debuten. Under den tiden verkar Niklas Frisk ha lyssnat på en hel del soul. Att de drog till New Orleans för att spela in plattan och dessutom gjorde duett med Ronnie Spector spär på den historien...
"Folk i allmänhet har fått för sig att vi från början var ett kompisgäng som lirade rock och sen har allt rullat på. Det är fel. Hade vi inte spelat tillsammans skulle vi aldrig umgås." -Niklas Frisk
Skiva: Sing Back the Light
Årtal: 2021
Kommentar:
Tre låtar stark EP. Lyssna extra till I Want my own Cross och den fantastiska Can You Deliver?
13. Låt: Venus Addiction
Skiva: The Broken Habanas
Årtal: 2006
Kommentar:
"Vi kanske kommer att spela i Atomic Swing i tio år." -Niklas Frisk
Precis så blev det. Sen återförenades de 2006. Ep släppt 2021. 2025-2026 turnerar de med Popsicle. Blev några år till...
Bonus
Låt: Dead End Row Playmates
Skiva: In Their Finest Hour
Årtal: 1998
Låt: Looking For Tomorrow
Skiva: In Their Finest Hour
Årtal: 1998
Albumranking:
A Car Crash in the Blue
Fluff
Sing Back the Light
Bossanova Swap Meet
The Broken Habanas
