Tysk kraut kan det vara något? 

Can, de okrönta lordsen av krautrock, som de kallades av illasinnade engelsmän. Krautrock var en protest mot den tyska schlagerscenen och i princip all rock som var i opposition till schlagern kallades för Kraut. De bildades i Köln 1968. 

De var avantgarde, fria och tokflummiga, ofta på gränsen till det som de allra flesta skulle tycka vore olyssningsbart. Jag älskar Can, kan jag redan nu avslöja och skulle gärna rekommendera er en lyssning om ni uppskattar andra band inom liknande genrer. För fans av Zappa, Kraftwerk, Coltrane, Neo, allmänt psykedelisk musik m.m. 

Här kommer en genomgång av deras andra album i karriären, Tago Mago. Plattan släpptes 1971 och anses vara en klassiker i genren.

"They were the colour out of space. Can filled German youth's black and white nothing with shades and hues of possibilities. Kaleidoscopic and ever-shifting, those colours cascade out of the speakers. Flushing the listener with potentialities. Years before Joe Strummer said it, Can knew that the future was unwritten. And that they held the pen." -James Flemming

1. Paperhouse

Fantastisk start där vi bjuds på allt som är Can. Tuggande basgångar, hypnotiska trummor. plötsliga tempoväxlingar, mörk atmosfär, urballad sång, kakofoniska gitarrsolon och banbrytande improvisation. Låten är bara 7:28 och tar slut alldeles för fort.

"From the start, Can was more than a rock band. They were a singular ensemble making new music that had the sonic spirit and feel of rock but also stretched into avant-garde classical structural techniques and concepts, using drones, free improvisation, beat poetry, psychedelia, non-Western music, ambient sounds, and more. At their peak, they were one of the most gripping and enthralling rock bands ever." -George Grella

2. Mushroom

When i såw the skajss wöör rädd 

Damu Suzuki brilljerar med sin engelska i denna låt som känns som en fortsättning på Paperhouse. Enda skillnaden då att det typ är sång på hela Mushroom.

3. Oh Yeah

Oh Yeah inleds med något som bara måste vara en briserande atombomb. Damo Suzuki försöker få in Can på Billboardlistan genom att sjunga baklänges på engelska. Otroligt fräckt såklart. Jake Liebezeit trummor som aldrig förr, meda Holger Czukay spelar hypnotisk bas och Irmin Schmidt driver soundet framåt med sina synthesizers. Michael Karoli's spelar skeva licks över hela låten. Underbart!

"First, a blast of sound introduces the song, then you slowly hear fading in the inhuman drumming of Jaki Liebezeit, just pummeling away with machine-like precision, while Holger Czulkay's bass places catacombs of pulsing bass. Its a sound that is very primal in its dance rhythm, one that feels ageless but then you notice on the edges of the track Irmin Schmidt's sentinelling synthesizer drawing out the impressionistic vocals of Damo Suzuki (starting out sung in English but played backwards, then ending in Japanese played forward)." -Diego Olivas

Oh Yeah (Live: Soest, Germany Nov 1970)

Can

Live Rockpalast 1970 

4. Halleluhwah

När man inte tror att det kan bli bättre kommer Halleluwah och välter allt. Jaki Liebezeit bränner av ett trumkomp som svänger så in i bomben medan Holger Szukay lirar ett lika enkelt som genialiskt basriff. Tillsammans följs de åt mästerligt genom de dryga 18 minuter som låten pågår. Världsklass! Damo Suzuki sjunger skjortan av alla utan att träffa en ton rätt. Melodin sätter sig som en smäck och blir till en earworm som inte vill lämna stigbygeln.

Fun fact:

Primal Scream och A Tribe Called Quest har samplat Halleluhwah. 

Bah bum ba bum
Bah bah bum?

-Mmoohh!
 
Bah bah be bah bum
bumbumboo

Ha-la-la-la-la-la-la-la-la-la-la-la-la-la-la la-la-la-la-la-la la ooh-vah

"Halleluwah seemed like a natural stoner song. I imagined it was recognized as a sort of sign for those generic long-haired people to begin rolling their cigarettes of contraband, leaning back, and smoking—a reluctant or willing girlfriend nods her head. Her beads jangle—I saw this happening in '70s rooms with bright wallpaper and posters. Radical days and thoughts. I started to contemplate what this music would have DONE to them—the psychic disruption which "Aumgn" or "Peking O" might have imparted upon a marijuana-addled mind, or the blissful pleasure the top and end themes of "Paperhouse" may have disbursed to those post-flower power children." -Alan Warner

5. Aumgn

Titeln härleds från Aleister Crowleys stavning av den heliga hinduiska stavelsen "Om". Om plattan inte redan tappat lyssnaren utmanas denna ordentligt här. Är det bara provocerande eller kan du se de lekande, experimentiella improvisationerna? Kan du uppskatta de utmanande utsväväningarna eller kallar du det bara för oväsen?

Älska eller hata?

Låten kan sammanfattas av 17 minuter med experimenterande gitarr-effekter, varav 2 minuter är fiolgnissel och Damos mumlande över echo och andra effekter. Dåligt? Nä, inte det minsta. När det är Can är det bara frakt. När Holger Czukay dessutom lägger in bastoner från helvetet med sin stråke kring 4 minuterstrecket så är det bara att retirera i sin eventuella (och då felaktiga) kritik. Även detta avantgardiska frispel till låt är fantastiskt! Och vi bjuds på 17 minuter av det! Lyllo oss!

Är det en låt jag slår på för att singellyssna på? Nja. Det vore en stretch...

"It's conceptual art, it's supposed to be challenging." -SamizdatGuy

"Music reviewers and fans often describe the song not as a traditional rock tune, but as a ritualistic, sci-fi soundscape or an auditory trip into madness, featuring themes of hallucination and unsettling transitions." -headheritage.co.uk

Tillsammans med Aumgn är Peking O en av Cans mest krävande låtar. Peking O är elva minuter av malande fri/avantgarde noise. Vi bjuds på frijazzpiano, tejploops, skriksång och galna utbrott av Damo, tjutande fiol, rytm som drivs av gurka + tidiga trummaskiner.  

Har du inte redan lämnat skeppet är det här du hoppar av (om du är en vekis dvs). 

"Peking o to me always sounded like the peak of a horrifying salvia trip where things get absurd, scary and surreal, that's why I never skip it when listening to the full album."
-UhhUmmmWowOkayJeezUh

You just smile at me, 
you kiss on my knee  
Bring me coffee or tea, 
call me 'pretty little bee' 

Bästa låt: Halleluhwah
Sämsta låt: Peking O

Betyg: 12/15