Den optimala genomgången av geniet Elliott Smith

"Steven Paul "Elliott" Smith, född 6 augusti 1969 i Omaha i Nebraska, död 21 oktober 2003 i Los Angeles i Kalifornien, var en amerikansk singer-songwriter och musiker... Smith hade en säregen sångröst, karaktäriserad av hans "viskiga, spindelvävs-tunna framförande" och hans användande av flerspårig inspelning för att skapa röstlager, texturer och harmonier...

Smith led av depression, alkoholism och drogberoende, vilket präglar hans låttexter. Han avled 34 år gammal i Los Angeles av två knivhugg i bröstet. Obduktion kunde inte visa om det var självmord eller inte. Smith arbetade på sitt sjätte studioalbum, From a Basement on the Hill, vid tiden för sin död. Detta album släpptes efter hans död." -Wikipedia

Regler:
Max tre låtar per album.
Minst en låt per album.
Ordning=Väl vald, men som vanligt EJ rangordnad.
Spotify: https://open.spotify.com/playlist/7LTLhWeqj8xuv9AK1LPDEa?si=ba56b5f86d7049fd

1. Låt: Between the Bars
Skiva: Either / Or
Årtal: 1997
Kommentar: Speed Trials, Pictures of Me, Between the Bars, Ballad of Big Nothing, Alameda, Cupid's Trick, Say Yes, No Name No. 5, Rose Parade, Angeles, "2:45" A.M.. Typ bara bra låtar igen!

"I wrote Between the Bars while watching Xena the warrior princess on mute." -Elliott Smith

2. Låt: Waltz #1
Skiva: XO
Årtal: 1998
Kommentar:

Det ryktas att Elliott skrev Waltz #1 medan han blev hög på svamp och lyssnade på Goodbye Yellow Brick Road med Elton John 18 timmar i sträck. Låter rimligt imho.

"Skivbranschens mest utmärkande drag är att den är girig, spekulativ, okunnig och förhållandevis ointresserad av musik. Därför upphör jag aldrig att förvånas över att det ändå händer att den fungerar som den ska: att bra musik kan nå ut till massorna bara genom att vara bra musik.Visst, Elliott Smith har haft lite hjälp av kompisen/regissören Gus Van Sant och producenterna av Oscars-galan, men faktum kvarstår ändå: på lite drygt ett år har han gått från undanskymd alternativrock-status till de stora bolagens prioriteringslistor och all världens stora musikmagasin, utan att behöva ändra på något av sin särart längs vägen. XO är visserligen producerad i studior med oändligt större resurser än föregångaren Either/Or, som mestadels var inspelad i diverse vardagsrum, men det är fortfarande hans gamla kompisar Tom Rothrock och Rob Schnapf som har producerat -- och som tack fick de ge ut skivan först av alla, på vinyl, två veckor före alla andra, på sitt lilla bolag Bong Load. Så snälla, tala inte om sellout, på det sätt som en del gjorde när Mary Lou Lord skrev på för Sony; njut istället varje sekund av det genombrott som sker. Hans sånger har alltid varit ämnade för en stor publik; de har den allmängiltigheten, trots att de är så oerhört personliga. Och nu finns chansen.Om XO är lika bra som Either/Or? Nej, inte rakt igenom, men bra nära. Singeln Waltz #2 är i varje fall bland det absolut bästa han har gjort; samma eviga ämne som på Say Yes på förra albumet, om hon som gick och kärleken som blev kvar, men till en smärtsamt romantisk valsmelodi och med en refräng, "I never gonna know you now/but I'm gonna love you anyhow", som är precis den sorts melodramatisk banalitet som bara Elliott Smith kan göra trovärdig. Och det finns mycket mer där det kom ifrån. Jag tror att XO kan sälja massor. Och jag älskar det." -nöjesguiden om XO

Missa inte demoversionen av denna låt som finns på XO (Deluxe Edition)!

3. Låt: Waltz #2 (XO)
Skiva: XO
Årtal: 1998
Kommentar:

Elliotts bästa låt, väl?

"The songs aren't really happy. But you can pretend they're happy." -Elliott Smith 

4. Låt: L.A.
Skiva: Figure 8
Årtal: 2000
Kommentar: Jag är otroligt svag för Figure 8. Jag har faktiskt rätt så ofta funderat över vilken av Elliotts alla fantastiska alster som är min favorit, men inte kommit fram till det förrän nu när jag gör en deepdive i hans fantastiska låtskatt. På Figure 8 finns det massor av låtar som jag gissar att kanske övriga fans avfärdar med en axelryckning, men som jag tycker är alldeles fantastiska. Ta bara låtar som Easy Way Out, Everything Means Nothing to Me, Stupidity Tries, Everything Reminds Me of Her, Wouldn't Mama Be Proud, L.A., I Better Be Quiet Now? Dessutom har Figure 8 stora låtar som Son Of Sam, Somebody Thay I Used To Know, Everything Reminds Me Of Her, Junk Bond Trader m.fl.

"Sedan första gången jag hörde Ron Sexsmiths låt Strawberry Blonde visste jag att den var skriven till mig. Vid något tillfälle anförtrodde jag också detta till en vän. När denne några veckor senare såg Sexsmith i Amsterdam så introducerades låten i fråga med: "This is a song I wrote about a couple offriends of mine back in Canada. So in case you wondered, it´s not about you". Nåja, jag lät mig inte nedstämmas... Annat var det förstås i fallet Elliott. Jag kunde se hans fingrar framför mig. Förhårdnaderna på fingertopparna och hur de alltid var lite ömma. Jag hörde hur hans fingrar strök överstålsträngarna och kände hur det gjorde ont efter ett tag. Det var vi många som gjorde, men det är först nu jag börjat ta in den informationen. I min värld var det jag och Elliott. Visst kände jag till att andra lyssnade på honom men de hajade ju aldrig riktigt på samma sätt jag gjorde. Jag förstod. På riktigt. Ja, ensam om att förstå ­ som vanligt. Det är ett tungt ok att behöva bäraS Minns du Oscarsgalan för två år sedan? En liten, liten man äntrade plötsligt scenen. Med en akustisk gitarr under sin frackbeklädda arm slog han sig ned på en pall mitt på den gigantiska scenen. Det var svårt att avgöra vem som var mest nervös. Han eller jag? En sak visste vi båda två ­ det kändes jättekonstigt. Och helt fel. Den här skivan är den där Oscarsgalan. Eller den där hyrda, lysvita fracken. Och ­det här kommer att låta konstigt ­men han låter inte speciellt glad. Han verkar trött, oinspirerad och uppgiven. Var är ljudet av fingrar? Vem fan är det som spelar piano? Varför det poppiga tempot? Och vadan de bombastiska körerna? Och vem ska jag skylla på? Det naturliga valet hade kanske varit Elliott själv, men det bär mig emot. Dessutom köper jag inte att Either/Or skulle vara något slags lyckokast. Kanske om den varit hälften så bra. Någonstans är han säkert fortfarande lika hjärtknipande engagerad. Det är bara litesvårt att avgöra i allt sorl. Så tills vidare skyller jag på Dreamworks, påskickliga producenter, på Oscarsgalan och på dig och mig. Varför envisas vi med att pracka på omvärlden det vi egentligen vill ha för oss själva? Ochk an någon minnas att han bad om det?" -nöjesguiden om Figure 8

5. Låt: Junk Bond Trader
Skiva: Figure 8
Årtal: 2000
Kommentar:

"...this album is much like The Zombies' Odessey and Oracle, but much more bleak." -Silentmike

6. Låt: Coming Up Roses
Skiva: Elliott Smith
Årtal: 1995
Kommentar:

"I remember one night we did karaoke...He actually did "Rock You Like a Hurricane" by the Scorpions. The look on Elliott's face when he realized how high Klaus Meine's voice is on that first note—the the realization of having miscalculated in public with a microphone in your hand—oh, it was good." -Rob Schnapf (Producent på Either/Or, Figure 8)

Fun Fact: Elliott Smith dejtade vid tidpunkten för sin död samma kvinna (Jennifer Chiba) som Weezersångaren River Cuomo skrev albumet Pinkerton om. River skrev låten The Other Way till Jennifer Chiba för att trösta henne efter Elliotts död.

7. Låt: Last Call
Skiva: Roman Candle
Årtal: 1994
Kommentar:

"Elliott Smith's debut album delivers on everything anyone could ask for in a singer/songwriter album. It's concise, well paced, and emotionally charged. When put on in the background, the album rewards the casual listener with breathy vocals and simple, pleasing guitar strumming. If you take a deeper dive into the lyrics and content of the album, though, Smith's dark and brooding lyrics really shine, and the lofi aesthetics add to the sense of melancholy and alienation the album presents." -cpeterman101

Fun Fact: Elliott spelade i bandet Heatmiser under tidigt 90-tal. I Portland fans ett spelställe som tog 1 dollar i inträde på måndagar och hade en kapacitet på 1000 pers. De sålde ut de flesta kvällarna och allt inträde gick till banden. 

8. Låt: Whatever (Folk Song in C)
Skiva: New Moon
Årtal: 2007 (inspelad 1994 - 1997)
Kommentar:

Angel in the Snow, Talking to Mary, High Times, Going Nowhere, All Cleaned Out, Thirteen (Big Star), Miss Misery (Early Version), Georgia Georgia, Whatever (Folk Song in C), Placeholder, Pretty Mary K [other version] och Half Right. New Moon är fylld med bra, ovanliga Elliott-b-sidor/outtakes från 94-97.

Han lyssnade på Nicos album Blue Angel månaderna innan sin död. -Gary Sullivan radio show

9. Låt: Pictures Of Me
Skiva: Either / Or
Årtal: 1997
Kommentar:

"Elliott Smith påminner mig både om varför jag älskar Alex Chilton och Lou Barlow. Han är den felande länken mellan lo fi, indie och klassiskt singer/songwriter-snickrande och om inget absolut sensationellt händer de närmaste tre månaderna har han gjort 1997 års bästa album. Inte illa av ensargad 27-åring från Portland, Oregon, som tidigare knappt rönt en spaltdecimeters uppmärksamhet i gruppen Heatmiser eller med sina tidigare två soloalbum. Either/Or är dock omöjlig att ignorera. Den viskar sig in i våra hjärtantill ett taktfast halvakustiskt beat, med oantastligt melodisinne och texter som ser lömskt ordinära ut på papperet, men som i hans mun kan framkalla rena frossbrytningarna hos den som lyssnar. En intim, innerlig och intensiv skiva, som är över på 37 minuter, men som aldrig vill sluta eka i min hjärna." --nöjesguiden om Either/Or

10. Låt: Tomorrow Tomorrow
Skiva: XO
Årtal: 1998
Kommentar:

Sweet Adeline, Waltz #2 (XO), Waltz #1, Amity, Oh Well, Okay, Bottle Up and Explode!, I Didn't Understand, Pitseleh, Tomorrow Tomorrow. XO är kanon även den!

"Det är inte särskilt mycket folk på plats när han äntrar scenen ensam med sin gitarr och inleder konserten med en makalös »Angeles«. Jag är inte säker på om jag andas någon gång under hela spelningen. Efteråt går jag därifrån med den handskrivna spellistan, en affisch som jag tagit ner från entrédörren och ett konstaterande att jag hade fått en ny favoritartist." -Jens Karlsson Vukovich för Sonic Magazine

11. Låt: Somebody Thay I Used To Know
Skiva: Figure 8
Årtal: 2000
Kommentar:

"Geldof, a journalist, had been a big fan of Smith and had recently posted a list of her 25 most listened-to songs on social media. All were his. She had also described him as a "kindred spirit" and, according to the report, had quarrelled publicly with her husband about her fixation with his haunting, introspective music. Though the article stopped short of making a direct accusation, its framing was clear: Smith was somehow to blame for her death. It was a spurious suggestion, dumb enough to be picked up by the Daily Mail, which ran its own lengthy piece on Geldof's fascination with the Nebraska-born, Texas-raised recording artist. It was, in all likelihood, the biggest mainstream exposure that he ever received in the UK. That's a shame because Smith was a singular talent." -newstatesman.com

12. Låt: Twilight
Skiva: From a Basement on the Hill
Årtal: 2004
Kommentar:

"As I've worked on my biography of Smith, his friends and family have told me about a lanky teen-age boy who used to take his little sister on picnics and taught her what apartheid means; an anxious college student who couldn't sleep one night until he had listened to Elvis Costello's "Trust" all the way through; a musician who would catch your eye in the studio and then pretend to walk downstairs until the top of his head vanished under the recording-booth window. He was wry, thoughtful, infuriating, impossibly bad at keeping in touch. He could be a contrarian for the joy of it. He hated the Eagles but once got in a debate with a girlfriend, trying to convince her that the chord progression in "Hotel California" was interesting enough to be salvageable. Sometimes he was angry that he hadn't written "Rocket Man." "Literally angry," his friend Garrick Duckler told me.

They talk, too, about Smith's vulnerability to the world. He could be swamped by his feelings, like a kid wearing a shirt several sizes too big. He walked out of movies because he couldn't bear to see children hurt, even in a fictional context. He drank in books, whether it was at home with Stendhal or on the tour bus with a textbook on quantum physics propped on his knees—Duckler said that Smith had always talked about books "like he had just had a long, exhausting conversation with them"—and he connected profoundly with Dostoyevsky, whose characters flicker helplessly through rage and misery and ecstatic love.

But mostly the public memory holds an image of a dark, brooding, melancholy Elliott Smith."

13. Låt: Condor Ave 
Skiva: Roman Candle 
Årtal: 1994 
Kommentar:

Roman Candle, Condor Ave, No Name #1, No Name #3 och Last Call är superba, men alla låtar på debuten är bra!

Fun Fact: Elliott var en sjuhelsickes bra snowboardåkare och var väldigt känslig med mat. Han åt helst jordnötssmör, mackor och glass.

"The whole sound quality of Roman Candle is entirely based on the fact that he's using a low-quality microphone right up against his fingers. He doesn't even have an acoustic pickup—he's playing an acoustic guitar into a microphone." -Pitchfork.com

14. Låt: St. Ides Heaven
Skiva: Elliott Smith
Årtal: 1995
Kommentar:

Elliott Smith klädde sin musik med dystra texter, skickligt framförda med sin viskande stämma. Han rörde sig klumpigt i sociala sammanhang, ofta genom att vara tillbakadragen, introvert, men trevlig och ödmjuk för att i nästa stund bete sig mystiskt vid intervjuer, eller direkt otrevlig vid framträdanden. Hans mående visade sig vara svårt att dölja. Inte för att jag tror att han försökte. Att må kass psykiskt är ett helvete och Elliott försökte att mota demonerna med droger och alkohol, men det skulle visa sig menlöst. Elliott tog sitt liv 2003 genom att sticka en kniv i sitt hjärta. Det har inte kunnat bevisas att det var ett självmord och det är ganska förståeligt eftersom han höggs två gånger i hjärtat.

"He opened solo for Sebadoh in '96, and it was at a time when no one really knew about him. We were at our peak at that point, and people just talked right through his set. It would make me really angry. I'd be like, "What the hell are you doing talking through his set? It's Elliott Smith! He's great!" I had that feeling like, "Someday you idiots will shut up and listen to him." I remember telling him, "People won't shut up, it's making me so angry." And he's like, "I like it better this way. It makes me less self-conscious." -Lou Barlow (Sebadoh/Dinosaur JR)

15. Låt: King's Crossing
Skiva: From a Basement on the Hill
Årtal: 2004
Kommentar:

Coast to Coast, Let's Get Lost, A Fond Farewell, King's Crossing, Twilight och The Last Hour. Det finns ett gäng fina låtar här trots att den släpptes ett år efter Elliotts död.

"Han var kanske sin generations mest begåvade sångare och låtskrivare. Hans enorma talang kunde förändra ditt liv med en viskning. Vi kommer att sakna honom." -Dreamworks

16. Låt: Clementine
Skiva: Elliott Smith
Årtal: 1995
Kommentar: Needle in the Hay, Clementine, Southern Belle, Coming Up Roses, Satellite, Alphabet Town, The White Lady Loves You More, The Biggest Lie, St. Ides Heaven m.fl. Alla låtar är fan bra!

"There are pieces of me in other people and I don't really always know how much of a song is really me and how much is other people." -Elliott Smith

17. Låt: Roman Candle 
Skiva: Roman Candle 
Årtal: 1994  
Kommentar:

Elliott Smith flyttar in hos sin bandkompis JJ Gonson från Heatmiser 1993 och påbörjar det som ska bli hans debutalbum, Roman Candle. 

"I had a copy of the finished cassette on me all the time and I was listening to it all the time. I had a lot of friends at Sub Pop and Matador and Cavity Search and all these record labels, and I was hanging out with them because I was promoting [Heatmiser], and I needed these labels to put their bands on tour with my band, but I didn't burst into Cavity Search Records like, "You have to play this! It's the best thing you've ever heard and you need to release it right now." I was probably just like, "I've got this solo cassette by Elliott." "What? Elliott does solo stuff?" I put it on and their jaws dropped. They released it without changing a thing. That's Roman Candle." -JJ Gonson

18. Låt: A Fond Farewell
Skiva: From a Basement on the Hill
Årtal: 2004
Kommentar:

"Sprit, ladd och lo-fi sorg fick den 34-årige Elliott Smith att för nästan exakt ett år sedan ge upp genom att sticka en kniv i sitt eget hjärta. Att han inte mådde särskilt bra märks tydligt på de här femton sångerna som han jobbade på innan självmordet. Akustisk pop utgör den störta musikaliska bilden och att han hetsätit Beatles-noter är smärtsamt klart på de första låtarna men den lilla blessyren ersätts på Don't Go Down av förfärliga gitarroljud som skrapar och släpar mer än ett envist barn. Men sen förstår jag att det måste vara så, det är inte en arg gitarr utan den är ohyggligt ensam och tigger om sällskap, precis som sången och Elliott själv. Men marknaden av ledsna män med gitarr erbjuder så mycket annat i år, Ed Harcourt, Nick Cave, Ron Sexsmith och James Yorkston tränger sig före Elliott Smith den här gången. -nöjesguiden om Elliott Smith

19. Låt: Angel in the Snow
Skiva: New Moon
Årtal: 2007 (inspelad 1994 - 1997)
Kommentar:

"Musikjournalister ville gärna jämföra Elliott Smith med Paul Simon och Nick Drake, men det var han själv lika ointresserad av som han var av kopplas ihop med en figurativ lo-fi/singer-songwriter/ folk/indie-scen. I stället pratade han nästan alltid om sitt älskade The Beatles och framför allt deras självbetitlade vita album. Genom åren gjorde han liveversioner av inte mindre än fjorton Beatles- eller Beatles-relaterade låtar. Andra dominerande coverkällor var Bob Dylan och Alex Chilton/Big Star." -Sonic Magazine

20. Låt: Christian Brothers (Heatmiser)
Skiva: Heaven Adores You
Årtal: 2015
Kommentar:

"He could hear music and make it come out of his fingers in a way that most guitar players can't. He never stumbled. It was like there was a channel that went straight from his brain to his fingers, and that was immediately evident watching him play live. You only see that kind of skill level once in a while, so when you see it, you know it." -Neil Gust (från Heatmiser, Elliotts band från tidigt 90-tal)

21. Låt: Say Yes
Skiva: Either / Or 
Årtal: 1997 
Kommentar:

"Hans lätta, viskande stämma blåser liv i dom mest nedstämda melodier. Elliott Smith är en av få artister som kan lämna dig helt stum och mållös. De starkaste momenten på Either/Or är när Elliott framför sångerna uppbackad enbart av en akustisk gitarr. Det är då det verkligen känns...Det är ungefär samma känsla som man får när man hör Nick Drakes mästerverk Pink Moon. Båda har samma uppgivenhet. Samma intimitet. Samma ärlighet." -dagensskiva.com

"I'm in love with the world through the eyes of a girl who's still around the morning after." -Elliott Smith, Say Yes. 

Bonus:

22. Låt: Half Right
Skiva: New Moon
Årtal: 2007 (inspelad 1994 - 1997)

23. Låt: Rose Parade -live
Skiva: Either/Or (Expanded Edition)
Årtal: 1997

24. Låt: I Don't Think I'm Ever Gonna Figure It Out
Skiva: Either/Or (Expanded Edition)
Årtal: 1997
Kommentar:

"He used to play these shows and he wouldn't finish songs and he would just kind of give up, and Margaret would be like, "Nope, you're gonna go out there, you've gotta finish your songs, go back up the stairs." He'd say, "What if someone's talking?" And she'd say, "Who cares? You wanna do this, right? Well, this is what you've gotta do. You're gonna be playing this bowling alley in Nebraska next. Good luck."" -Rob Schnapf

25. Låt: Bottle Up And Explode (Early Version)
Skiva: XO Deluxe Edition
Årtal: 1998
Kommentar:

"We were huge Elvis Costello fans, too. I remember sitting with Neil and Elliott in the living room at their house with our heads down listening to Brutal Youth. Amazing record. When Elliott was on tour, I went to see Elvis Costello and he was fucking furious." -JJ Gonson

26. Låt: Son Of Sam - Acoustic Version
Skiva: Figure 8 (Deluxe Edition)
Årtal: 2000

27. Låt: Pretty Mary K - alternate version
Skiva: Figure 8 (Deluxe Edition)
Årtal: 2000

28. Låt: No Name #4 - Live at Umbra Penumbra
Skiva: Elliott Smith (Expanded Edition)
Årtal: 1995

29. Låt: Coast to Coast (Early Version)
Skiva: Heaven Adores You  
Årtal: 2015 

30. Låt: True Love
Skiva: Heaven Adores You
Årtal: 2015  

31. Låt: Miss Misery
Skiva: XO (Deluxe Edition)
Årtal: 1998
Kommentar:

"That's exactly what it was, surreal... I enjoy performing almost as much as I enjoy making up songs in the first place. But the Oscars was a very strange show, where the set was only one song cut down to less than two minutes, and the audience was a lot of people who didn't come to hear me play. I wouldn't want to live in that world, but it was fun to walk around on the moon for a day." -Elliott Smith om att spela på Oscars.

32. Låt: Because
Skiva: Figure 8 (Deluxe Edition)
Årtal: 2000 

33. Låt: Bye
Skiva: Figure 8
Årtal: 2000
Kommentar:

"Then, on 21 October 2003, he took his own life after many years of depression exacerbated by drug use. He was 34 years old. His sad end invited comparisons with Kurt Cobain, as well as a morbid sort of star worship among better-to-burn-out-than-to-fade-away bozos who found glamour and authenticity in his real-life suffering. Portrayed as a rock 'n' roll martyr, he began his posthumous rule as indie's "torment saint", an ill-fitting reputation given extra weight by William Todd Schultz's 2013 biography of that title, named after a mishearing of the words "torn mainsail" in the obscure non-album track "Go By".

It's ill-fitting because the tortured-artist caricature is far too narrow to encompass Smith's achievements, let alone who he really was. Those who knew him personally were appalled by the death-cult myth-making that accompanied his suicide, and many chose to remain silent for years, shunning intrusive press enquiries." -newstatesman.com

Bästa album (i princip omöjligt):
1. Figure 8
2. Either / Or 
3. X/O
4. Elliott Smith
5. New Moon
6. Roman Candle
7. From a Basement on the Hill  

Kolla in lite ovanliga låtar/live/covers på soundcloud: 

https://soundcloud.com/elliott-smith-rare

"You're everybody's second home
Always trying to get me alone
An easy way to lose it all . . .
But I don't really need that now
I never really did anyhow
I only really needed alcohol" 

#elliottsmith #musiktipsaren #bestof